Sara hade ont i örat i natt igen och var vaken mellan varven. Efter frukost började vi förbereda oss för att sticka, men först skulle vi städa lite och kolla de olika oljorna i motorn. Hur många oljor kan det egentligen behövas??? När vi lämnade Split var tanken att gå in i Trogir eller Primosten. När vi åkt en liten stund bestämde vi oss för att strunta i bägge två och istället köra direkt mot floden Krk. Tänk att ha ett namn utan vokaler ... Floden Krk skall leda till vattenfallet som vi hade bestämt oss för att besöka imorgon. Vi hade hört lite om en stad som ligger på vägen till vattenfallet och som skall vara mysig. Den ligger i en tarm vid sidan om Krk. Här är vi rätt ensamma som turister just nu, men segelbåtarna kommer säkert in lite senare ikväll. Sara är fortfarande inte riktigt på hugget, så det blir en lugn middag i båten ikväll.

Att kapa stoppen i Trogir och Primosten, gör också att vi får ett par dagar till ute på svajvikarna istället. Städerna kan man ju alltid komma tillbaka till, men det krävs ju lite mer för att ligga på svaj. Imorgon skall även vår styrenhet till ankarspelet komma, om Lewmar håller vad de lovar. Vi är ju lite erfarna vad gäller leveranser till olika hamnar ...

Vhf en har gått varm med varningar om  mycket blåst och regn. Split verkar då vara en bra hamn att fly till. Dessutom har Sara börjat få ont i sitt andra öra, alltså det som hon INTE hade inflammation i  och åt antibiotika för på Antiparos. Alltså så fort som vi kommit iland i den fina och stora marinan i Split så duschar vi, för oj vad varmt det är! Det känns som att vi kom i grevens tid faktiskt för att få en plats. Marinan är jättestor, men här är också massor av båtar.

I vilket fall...efter den ljuvligt svalkande duschen så tar vi lite fruktsallad och beger oss sedan iväg till sjukhuset i en taxi. Vi har blivit tillsagda och hänvisade till ”emergency”. Efter att snällt ha väntat där ett tag är det vår tur men bara för att bli hänvisade till en specialist, så det är bara att promenera vidare till en annan byggnad.

/Pia

Sara: (Och där får jag vänta ett tag eftersom det kommer in en tjej med bruten näsa, som då går före mig. När jag kom in sa han då att jag hade öroninflammation. Han försökte trycka in ett snöre i mitt öra men mamma stoppade honom. Det är jag väldigt glad för, så jag fick piller, nässpray och örondroppar. Hela natten låg jag och vred mig med en ölburk mot örat för doktorn sa att jag inte fick bada eller ducha alls på en vecka. För dom andra 5 gångerna tog jag bara kallt vatten på örat.)
/Sara

Vhf en har gått varm med varningar om  mycket blåst och regn. Split verkar då vara en bra hamn att fly till. Dessutom har Sara börjat få ont i sitt andra öra, alltså det som hon INTE hade inflammation i  och åt antibiotika för på Antiparos. Alltså så fort som vi kommit iland i den fina och stora marinan i Split så duschar vi, för oj vad varmt det är! Det känns som att vi kom i grevens tid faktiskt för att få en plats. Marinan är jättestor, men här är också massor av båtar.

I vilket fall...efter den ljuvligt svalkande duschen så tar vi lite fruktsallad och beger oss sedan iväg till sjukhuset i en taxi. Vi har blivit tillsagda och hänvisade till ”emergency”. Efter att snällt ha väntat där ett tag är det vår tur men bara för att bli hänvisade till en specialist, så det är bara att promenera vidare till en annan byggnad.

/Pia

Sara: (Och där får jag vänta ett tag eftersom det kommer in en tjej med bruten näsa, som då går före mig. När jag kom in sa han då att jag hade öroninflammation. Han försökte trycka in ett snöre i mitt öra men mamma stoppade honom. Det är jag väldigt glad för, så jag fick piller, nässpray och örondroppar. Hela natten låg jag och vred mig med en ölburk mot örat för doktorn sa att jag inte fick bada eller ducha alls på en vecka. För dom andra 5 gångerna tog jag bara kallt vatten på örat.)
/Sara

Jag gick upp tidigt som tuppen och hittade en uteservering där jag kunde koppla upp mig och arbeta ett par timmar. De hade inte riktigt öppnat, men de satte på WiFi och elen för mig. Någon timma senare var även köket igång, så jag kunde beställa in en go kopp kaffe med en omelett till. Tänk vad skönt det kan vara att arbeta! Jag hoppas att Martin på kontoret erbjuder samma möjligheter när jag kommer tillbaka om tre veckor!

Fyra timmar senare släntrade jag tillbaka till båten för att börja förbereda utläggning och avfärd till Brac. I och med att batterierna var trötta bestämde vi oss för att puttra de 15 distansen till Brac med gummibåten på släp.

Vär framme hittade vi en boj som vi kunde lägga oss på. Vi missade dock att spänna upp gummibåten, så det ville sig inte bättre att tampen åkte in i drevet. Vi låg mest och flöt, så skadan var inte så stor. Efter lite dykning (med viss assistans av en taxibåts förare) fick vi loss tampen. Vi låg rätt bra på bojen, så vi bestämde oss för att ligga kvar över natten. Standen vid Bol är en av de mest fotograferade i Kroatien och ser ut som Grenen i miniatyr. När alla taxibåtar hade försvunnit hade vi både stranden och hela viken för oss själva. Allra härligast är det ju att kunna ta sig ett kvällsdopp och ett morgondopp i total ensamhet. Det fick vi denna kväll (och följande morgon). Till middag serverade kocken chicken a la cream med nudlar till. Det verkade som om jag lyckades, för det gick åt (även om den lagades med pannlampa ...)

/Håkan

Vi bestämde att vi ligger kvar i viken över dagen och chillar och sen runt tre så åker vi in till staden Hvar. Så vi badade ett tag innan en gubbe sa att vi fick flytta oss från bojen där vi låg. Så vi åkte in till nästa vik, och dunsade i akterankaret eftersom förankaret hade ballat ur totalt... Min luftmadrass passade också på att gå sönder, och den gick inte att laga med silvertejp och allt som inte går att laga med silver tejp är sönder – min luftmaddrass och ankaret är sönder.

När klockan närmade sig tre så packade vi ihop oss och åkte in till Hvar. När vi hade lagt till så badade vi lite till. Sen gick vi iland för att bestiga fortet. Vi gick uppför och uppför och uppför, när vi trodde att vi var framme så gick det uppför lite till. Väl uppe kollade vi på utsikten vi passade också på att kolla på ett marinbiologiskt museum som de av någon dum andledning har placerat där uppe. Sen satte vi oss på cafet och tog oss varsin kall dricka. Vi kollde också på ett gammalt fängelse. Sen bar det nerför, man kan säga att det gick mycket snabbare nerför än uppför. Jag och Sara köpte varsin ny luft madrass sen skulle vi hitta någonstans att äta. Vi hittade en Mexikansk restaurang gött med lite omväxling... Efter maten strosade vi omkring lite innan vi gick tillbaka till båten. 

/William

Sara passade även på att få en "stå" klipp. Nu är det bara William och jag kvar som skall trimmas ... /H

Idag hade vi bestämt oss för attt vi skulle skoja till det och äta frukost på restaurang. Killarna ser fram emot en riktig english breakfast. När vi var i Turkiet var detta inte möjligt eftersom det inte fanns någon bacon någonstan, så nu äntligen! Jag tror att även om frukosten inte riktigt nådde upp till killarnas förväntningar så var den helt ok. Man får helt enkelt se den som en kroatisk och inte en engelsk.

Efter frukost bunkrar vi med vatten och dryck . Gummibåten som skall frakta allt ut till båten som ligger på svaj går på knäna (Kan man säga så?).

Nu så drar vi vidare till Hvar! (Via själva huvudön på Hvis) Vi har tänkt oss att ligga på svaj ute bland någon av de otaliga små bukter som finns bland de öar som ligger precis utanför Hvar. Om man tittar på kartan över detta område så ser det ut som en massa små amöbor som flyter omkring. När vi håller på att leta efter något bra ställe att stanna på träffar vi på ett gäng trevliga svenskar, kul tycker vi eftersom vi träffat så få landsmän. Vi upptäcker också att bensinen behöver fyllas på ,  och åker in till Hvars fastland. Bensinen visar sig kosta hälften mot i Grekland och Turkiet vilket var en trevlig  överraskning.

Inför natten så hittar vi en boj att ligga på som egentligen tillhör en restaurang, Eftersom vi käkar vår middag i båten som vi själva tillagat så blir de kanske inte så glada på oss.

Dagen fortsätter i badandets tecken. William  och Sara ”hittar” sina luftmadrasser (som de inte haft framme sedan Italien!?) att flyta omkring och gotta sig på  -härligt!

/Pia

Vi lämnade den vackra hamnen tidigt för att hinna se det blåa skenet i grottan vi planerat att åka till. När vi var framme fick pappa dra ut vårat söndriga ankare i fören för att efter det sätta på motorn på vår gummibåt. Vi körde till en litet hål i berget som var en meter i diameter, där fick man ta loss årorna för att alla skulle få plats och padla in i det lilla hålet. I grottan var dett säkert 10 m i taket och jättestort ro-område. Vattnet var illblått och det lyste i varenda liten vrå, efter att ha rott runt där inne ett tag så åkte vi tillbaka till båten och körde iväg till Vis.

På Vis blåste jag och William upp våra madrasser och låg på dom och chillade ett tag, mamma och pappa handlade lunch och kom 2 timmar senare tillbaka med en massa parmaskinka, ostar och bröd. Kvar från grekland hade vi även lite tzatsiki. Efter mer bad och sol duschade vi och åkte in till staden för att äta middag, jag och pappa åt pasta och mamma och William åt pizza. Efter maten tog mamma en glass och jag pappa och William varsin crepés mummmsfillebabba.

/Sara

Så vaknade vi upp som en enda storfamilj kändes det som, alla gårdagens restauranggäster tillsammans.  På ena sidan av oss hade vi en italiensk tandläkare som lite i förtroende och i hemlighet för sin fru berättade att det väl främst var han som tyckte om att vara ute på sjön och att det var ganska så besvörligt att ratta allting ombord själv. Vi såg ju mycket riktigt när han la ut, att han hade en fantastikt inarbetad teknik för att på egen hand klara av allt, fniss. Brånemarkskliniken kände han till också denne italienske tandläkare. Kul att Sverige är känt ute i världen och inte bara för Volvo och Abba.

Okej, nu då vidare till nästa mål som vi blivit rekommenderade –Lastovo! Smaken är som baken men som vanligt underbart vatten. Vi var ute och rekognoserade med vår gummibät ett stort ”hål” i berget (eller vad man nu kallar det) som man kan parkera och lasta om båtar i (enligt uppgift från sökra källor. Det finns  mao ”säkra källor” i familjen som känner till sådant mycket bättre än andra).

/Pia