När jag hade vaknat så hade Mamma och Pappa redan hunnit att tanka och var nästan framme  vid hamnen där vi skulle klarera ut ur turkiet. Då började cirkusen om igen med alla papper som ska visas och vissa papper som vi hade fått när vi klarerade in var handskrivna, men de ville de ju inte ha för här skulle det vara skrivet på dator...  det lyckades till sist och vi kunde lämmna Turkiet och åka mot Grekland. Det var ganska vågigt så det tog ganska lång tid att åka de 10 distansen till Kalymnos. När vi kom fram och hade hittat en bra vik så lade vi ett ankare i fören och ett i aktern plus en tamp iland. Vi badade och sen åt vi middag och nu så skall vi bada igen.

/William

Medan vi väntade på budet från juveleraren (till Sara förstås ...) handlade vi och åt frukost. Ringen blev levererad till båten. Oj så fin den är! Med ringen i båten åkte vi och tankade. Vi struntade i att klarera ut och in och nöjde oss med att bara byta flaggan. Därefter blev det en skvallpig överfart till Samos via det trånga sundet mellan Turkiet och Asien och Grekland och Europa. Efter att ha rundat hörnet, svängde vi in i Pytagoras fina hamn. På piren satt det ett par som helt plötsligt ropade: "Heja Sverige!" tätt följt av: "Är det inte Håkan?". Helt otroligt, men det är min gamla klasskompis Rickard Arvidsson som står och vinkar. Efter att ha lagt till, blev det en kall öl i sittbrunnen med Rickard och Anna-Karin.. Innan den gemensamma middagen klockan åtta blir det gyros och lite bad. Skönt att vara tillbaka i Grekland!

Middagen var god och samtalet livligt, så klockan var närmare ett innan vi gick de tio metrarna från restaurangen till sittbrunnen. Rikard och Anna-Karin var en mycket trevlig bekantskap tycker vi!

/Håkan

21 distans från Kusadasi till Pytagoras på Samos. Medan vi väntade på budet från juveleraren (till Sara förstås ...) handlade vi och åt frukost. Ringen blev levererad till båten. Oj så fin den är! Med ringen i båten åkte vi och tankade. Vi struntade i att klarera ut och in och nöjde oss med att bara byta flaggan. Därefter blev det en skvallpig överfart till Samos via det trånga sundet mellan Turkiet och Asien och Grekland och Europa. Efter att ha rundat hörnet, svängde vi in i Pytagoras fina hamn. På piren satt det ett par som helt plötsligt ropade: "Heja Sverige!" tätt följt av: "Är det inte Håkan?". Helt otroligt, men det är min gamla klasskompis Rikard Arvidsson som står och vinkar. Efter att ha lagt till, blev det en kall öl i sittbrunnen med Rickard och Anna-Karin.. Innan den gemensamma middagen klockan åtta blir det gyros och lite bad. Skönt att vara tillbaka i Grekland! 

Jag vaknade på morgonen av att pappa stod och skrek att han såg delfiner. Jag, Sara och mamma sprang upp, och i fören hoppade det delfiner. Det var säkert 20 delfiner som simmade och hoppade runt oss. De följde oss i ca en halvtimma innan de försvann.

Vi åkte på det spegelblanka vattnet mot Limnos. När vi kom fram blev det frukost. Vi bestämde oss för att vi skulle ta det lugnt idag så vi låg i båten och läste, till lunch köpte vi gyros. Sen mer slappande innan vi gick ut på kvällen och åt middag på en restaurang vid havet. På kvällen tog jag och mamma en promenad på gå gatan.

/William

Det känns tomt idag, när farmor och Stickan har lämnat oss. Ändå har det varit en väldigt intensiv vecka (vilket bland annat syntes på William och Sara som sov till sent idag). Vad mycket roligt vi har gjort!

Innan vi lämnade hamnen var det en båt från Schweiz som hade lite otur när de tänkte … de la sig för ankare mitt i hamnen där färjorna vände. Kul att se hur stressade folk kan bli av en liten tuta!

Idag börjar vi färden till Turkiet. Vi stannade till vid Mamma Mia stranden och en grotta på vägen till Pelagonisi. I och med att vattnet var blankt idag, hade vi hoppats på lite delfiner … Så bidde det dock inte. Ankringsviken vi hade fått tips om är helt fantastisk. Vi hade först tänkt att grilla lite kött till middag, men eftersom det är ett naturreservat gick inte det. Med anadra ord blev det sallad till både lunch och middag denna dag. Efter bad och dusch har vi bara suttit och pulat. Lite dagbok och lite läsning under en stjärnklar natthimmel. Det är bara syrsorna som hörs … Helt underbart! 

Sista dagen med Thorellarna for vi till busstopp 26 den härliga badstranden där vi badade, solade, läste, spelade yatzu. Håkan och jag promenerade på stranden för att få upp kondisen, samt titta efter galanta damer, men vi såg inga i alla fall jag. Sedan bussen hem till oss där vi bjöd Thorellarna på ytterligare duschar. Sedan lite vin och en gingrogg. Så diskuterade vi vart den sista middagen skulle bli, och det blir nog Dinos. Tack för en jättemysig vecka tillsammans med er.

/Stickan

Det blev en god drink på rock´n roll, middag hos Dino och lite shopping innan vi sade hejdå. Tack för en rolig vecka farmor och Stickan!

/ William

Idag gick Farmor och Stickan tidigare till stranden morgonpigga som de är, efter våran lite senare frukost gick vi också till stranden. Vi Solade, badade och spelade Yatzy innan Sara, William och Stickan bestämde sig för att testa parasailing. Vi släntade iväg mot båten som med största sannolikhet skulle leverera våran död på silverfat. Men väl hundra meter upp i luften kändes det inte så farligt, höjdrädslan dämpades av den vackra utsikten men man kunde inte låta bli att slänga oroliga blickar på linorna som höll oss kvar i luften men som Stickan säger – ”ner kommer man alltid!”

Lunch fixade vi på stranden innan vi gick hem till farmor och Stickans hotell. Efter en dusch och lite chillande på balkongen så gick vi ner till gamla stan och åt en god middag. Vi avslutade med några goa drinkar

/William & Sara

Det kanske hade varit bäst om vi inte hade gått upp idag … Det första vi fick göra var att lämna bryggan och lägga oss för ankare. I och med att det var lite blåsigt lade vi oss för svaj en stund (mitt under inflygningen). När vi skulle fixa fika, ville det sig inte bättre än att en flaska trillade ned på spishällen som sprack. Där försvann två av våra plattor så att säga … En liten stund senare tog Stickan, William och jag gummibåten till stranden för att titta på eventuella starter och landningar från närmare håll. Det blev riktigt nära! När planen landade var de 15 meter ovanför våra huvud!!! Ni skulle höra dånet. Det var i och för sig inget mot starterna … Vid den sista starten var vi i gummibåten, cirka 50 meter bakom planet. Så fort som vi blåste iväg, har den aldrig gått …

Vi bestämde oss för att ta en kortare tur och lägga oss vid en strand. Väl där skulle vi brassa mat på spritköket. Innan vi åkte hade jag köpt en ny insats, som visade sig vara sönder. Väl i hamn, bestämde vi att Pia och jag städar, medan resten går och duschar och äter middag på stan. Efter många svettiga timmar skiner båten igen, fast utan möjlighet till att laga mat.